Menemelih

Jag kommer ihåg att jag var kär i en kille när jag gick dagis/förskolan.

Han var bara 1 år äldre.. Vart förkrossad när jag fick höra att hans pappa var släkt med min mor på nått jvla höger.

Heartbreak..

Sen kommer jag inte ihåg vem jag var kär i när jag gick på porjusskolan.

Utan jag kommer ihåg vem jag hade en lite hemlig förälskelse.

Dom flesta trodde att jag var kär i en kille som hette simon, men så var inte grejen utan jag var små kär i hans kompis Daniel.

Vi vart aldrig tillsammans och jag berättade aldrig det för någon..

Det tog nått år innan jag hade ett riktigt förhållande.

Träffade bland annat nån kille från gällivare men där var de väl inga riktiga känslor.

Sen någonstans hade man väl nå förhållande som man egentligen inte kan räkna som förhållanden.. Nej enj , dom skiter vi i.

Om ni fattar..

Sen, 2005 träffade jag väl min första riktiga pojkvän som jag presenterade för mina föräldrar, sov mycke hos honom åde.

Han var t o m med på min systers bröllop.. Inte för att vi var tillsammans just under själv vigsen, utan vi drog från själva festen efter att alla presenter hade öppnats och tårtan uppskuren.

Då drog vi ner till en camping där våra kompisar brukade hänga mycket.

Ingen var där och det började regna.

Vi sökte skydd under nå tak, och där i ösregnet så kysstes vi för första gången.

Kommer inte ihåg hur länge de höll, men det var jag som gjorde slut.

Han bodde/bor nere vid Skellefteå och jag här uppe. Så de gick inte så bra.

Vi är dock ännu vänner, vi brukar fika när jag är där nere hos syrran åde.

Skulle nog inte funka att vi skulle vara osams.

Hans pappa var min systers präst, hans storasyster är min syster kompis.

Så det skulle bara vara jobbigt.

Det räcker nog :P