i´m bringing sexy pie
Vännerna som försvinner?
Varför ska man försöka hålla fast vid de vänner man har när man inte få nå respons?
När man väl försöker att ringa och hålla kontakten med dom när och kära men dem aldrig ringa eller skriver tillbaka?! Man blir ganska irriterad och frustrerad. Man tänker bara " Hallå vill ni alls vara vän med mig?" Säg som vi tycker och vill istället för att bara skita i en. Man själv sitter och planerar en massa olika saker och akteviteter för en och sina vänner men man får som inge svar tillbaka, man försöker att hålla kontakt så att man inte glider isär, men ibland känns det som att de vill glida isär och inte ha något med en att göra, då kan man få sitta hemma och undra varför? Har jag gjort nå fel ?
Tillslut så orkar man inte änns fråga vad som är felet utan tillslut så ger man bara upp. För varför ska man hålla på att lägga ner en massa energi på sånt som inte ger något?!
Visst man måste inse själv att man växer ifrån varandra tillslut, men varför kan man inte försöka att hålla kvar varandra bara lite iaf. Det kan inte vara så jobbigt att svara i telefonen eller att bara skriva ett sms.
Jag gör vad som helst för mina vänner, jag ställer alltid upp, men frågan är gör dem de för mig`?
En är nästan som en ett gäng kärlek, för man ger varandra kärlek och värme.
Att bara sitta och spela kort är kul om man har bra sällskap.
Hellre har man en massa vänner än en kille som man älskar.
Vänner är ett av det viktigaste objekten som man kommer att ha i ens liv.
Jag skulle kunna offra mitt liv för en sann vän.
Men när man bara ger och ger men får inget tillbaka så känns det som att nu ger jag upp, för nu orkar inte jag nå mer hellre sitter jag hemma och kollar i taket. Sådan känslor får man ha när man bara ger och ger.
För det finns faktiskt en oskriven regel. Och det är att man ska både ge och ta.
Man får inte bara ta av någon som ger.
Aja vad ska man göra, det finns ju inget, jag kan inte trolla så att alla ska vara lyckliga och glada.. Jag kan inte trolla så att det ska vara fred på jorden. Tyvärr.
Från en uteliggare till er alla :)
2008, here i come baby ;)
Nya vänner,mer kunskap,kärleken som går upp och ner, pengar rullar in och ut, bråken och fyllorna..
Vissa bra andra dåliga. Men det är så livet är, Man kan inte alltid tro att allt kommer serverat på ett silverfat, eller? :P
Framtiden?
vem vet egentilgen något om den? vad som helst kan hända.
Man kan ju hoppas att man går ut skolan med bra betyg och att man får jobb.
Ibland känns det som att alla vet vad dom vill bli, men hallå jag då? jag har då ingen aning, jag säger då bara att jag låter ödet och tiden bestämma mitt mål. Jag vill inte göra några dumma beslut,
T ex om vi säger att jag vill bli läkare, och självklart satsar stenhårt på utbildningen men sedan inte blir det utan bara blir en ynklig liten ambulansförare, okej det kanske låter som att man inte ska ha nå mål i livet det är sjävl klart att man ska ha det men jag tänker inte ha så stora tankar på mina mål, jag följer med strömmen och mina känslor. Jag vet inte vad jag vill bli, jag kan ju nästan bli vad som helst efter att jag har gått ut gymnasiet..
Jag skulle vilja gå den hära extrema bartenderskolan i göteborg, visst det vill jag nu, men vill jag verkligen det om nått år? det vet man ju inte..
Kärleken?
Kärleken är nog det svåraste och jobbigaste i ens liv.
För tänk efter, vad tar mer på kroppen än när man har blivit dumpan av den man älskade så mycke? Inget.
Man vill bara gömma sig i sin lilla bostad, äta sig fett och kolla på sex in the city. Sen efter det så kanske man kan följa med sina kompisar ut på fest... Efter några veckor alltså. och då följer man bara med ut för att alla sex in the city avsnitten har tagit slut och du väntar på att ugly betty ska komma på posten.
Nä fyfan,
Men det skönaste i livet är ändå att få vara någon nära, sova nära intill och att ha kuddkrig.
att alltid veta att man har någon där som verkligen älskar en. Som vissar upp en för sina vänner.
Som inte bryr sig hur man ser ut, och som verkligen ställer upp för en när det verkligen gäller.
Det känns som att det var allt för längesen man hade någon nära sig,men som sagt, inge stress, jag låter tiden och ödet bestämma.. Alltså när jag skriver ödet så känns det som att folk ska tro att jag menar gud, men inte det.. Jag är inte troende.. OKey ;)
Vänner?
Jag tänker inte kritisera någon av mina vänner. För alla dom är speciella på sitt egna lilla sätt.
Men en sak har vi alla nog iaf lärt oss om vänner, vi alla bråkar, vi alla gråter inför varandra, vi alla älskar varandra, vi alla försöker någon gång ta varandras ragg :)
Men den saken som verkligen är tråkig det är när man har förlorat en vän som stod en nära, det är faktiskt synd, när man har förolämpat varandra med både ord och slag så hårt att man sedan inte orkar med varandra, mn slutar helt enkelt vara vänner. Det är trist, för ingen vill förlora en bit av kakan.
Man kan aldrig förlora en sann vän har jag fått lära mig, för en sann vän står alltid kvar i slutet.
Det är egentligen lite dåligt att veta det, för att efter att man har bråkat så kan man då se om vännen kommer tillbaka eller som en sakta försvinner utåt.. Men man ska aldrig sluta hoppas.
En sak är då säker, att mina vänner jag har är urgulliga, dom ställer upp för mig och jag hoppas att dom vet att jag ställer upp för mig.
Till exempel, min ganska nya vän, men inte helt ny på gröten, Men iaf låt min få presentera Herr Eirik Vikanes.
Han är då en vän i mina ögon som ställer upp, visst han är väl lite klurig i kurvorna men han lyssnar och förstår.
Han är nästan som en bror för mig, det är faktiskt väldigt skönt att man lärde känna honom :)
Men herr eirik vikanes är ju bara en av dom alla fina graciösa vänner jag har, dom är alla unika på sitt lilla sätt som jag sa :)
Livet?
Livet i allt annat än det jag har nämt,
Ja.. Man lever livet i nuet och låter det förbi passerande vara.
Man kan inte ändra på det som har hänt, men man kan ju vara lite försiktigare i framtiden.
Liv och död, Ja, vad ska man säga, ingens liv är väl bäst, döden finns alltid runt knuten.
Men när någon närstående dör ska man tänka att dom hamnar någonstans bättre, utan smärta och motgångar.
Visst det känns för jävligt, men det finns inget man kan göra åt saken, tro mig, jag vet, jag har varken en mor eller far och mor föräldrar kvar nu, och jag har varit med om många motgångar i mitt liv men, hej se på mig jag lever idag och ska bli berömd i framtiden.
Jag kan bara hoppas att dom ser ner på mig och är stolt.
så tycker jag att många ska tänka när dom har det svårt och saknar någon, man ska tänka att dom är alltid i närheten eller att de ser ner på en och är stolt. :)
Musik?
Jadu, då kan man ju bara undra va som simmar ut ur mina högtalare ;)
det är väl lite Amanda jenssen som jag tyckte skulle vinna idol, hur bra som helst, älskar hennes röst :)
sen så kollade jag ute på internet och hittade någon konstig låt, men bra var den.. gruppen tror jag heter Boys like girls.. vet inte om dom är en gammal grupp men skit samma.
Bleeding love är väl också bra, kan tyvärr inte kolla på hon som sjunger, men visst hon sjunger bra :)
Sen så lyssnar jag på den gammal låten En kungens man.Tycker att den är bra . :)
Lite rihanna please dont stop the music. Brittan spett piece of me.
Boende?
Jag kommer från den ur fåninga lilla byn som heter porjus, Visst man ska inte klaga nå är det fint att bo här, men det finns inte så många valmöjligheter. Men just för tillfället bor jag i jokkmokk eftersom att jag går skola där och orkar bara inte kliva upp 6 varje morgon för att komma till skolan.
Så jag bor där i min lilla etta på solgatan. det är väl mysigt men det är lite jobbigt eftersom att mina elemet ska vara så dumma mot mig. Men vi får väl alla hoppas att det är löst tills man kommer hem så att det är varmt och mysigt. :)
Resor?
Har väl inte varit så mycke utomlands i mitt liv, har varit i grekland när jag var liten, och finland men tror inte att det räknas. haha sen har jag varit i england på språkresa, det var väl kul :)
Men inom sverige har jag varit lite överallt. haha från kiruna ända ner till göteborg finns mina spår ;D haha
tänkte att jag ska fara på många festivaler till sommaren, och även fara till stockholm för att jag har både vänner och min urgulliga faster bor där med. sen tänkte jag fara till göteborg och hälsa på eirik, och till sist min lilla sockersmula sara i degerfors. Sen ser vi ju om man hinner med nå mer ;D
Saknar dig Sara ;D love you <33
Det var allt från mig denna gång, men vi ser ju när man skriver nästa rad ;)
2008, here i come :D
